Dags att ta sig i kragen?
Jag har under ca 2 veckors tid försökt att bli en annorlunda spelare. Jag har istället för att använda mig av aggressivitet på plan för att försöka spela så bra som möjligt har jag försökt att sätta ett leende på läpparna istället. Alltså istället för att gräva ner mig, hänga med huvudet eller att sitta att gråta på bänken för att jag blivit utbytt pga att jag spelat dåligt och hamna i ett hål som är väldigt svårt att komma upp ur om man spelar på det sättet. Det kan vara ett positivt att spela på det sättet också då man troligen spelar bättre försvar, hoppar lite högre pga att adrenalin chocken blir bättre och så vidare.
Men nu ska det bli ändring. Jag vill spela med ett leende på läpparna, för basket är ju as roligt ellerhur? Det finns väl inget underbarare än att skratta? Jag menar ju inte att jag ska springa runt och asgarva eller tappa kontrollen. Mer att jag kanske ska börja le när jag sätter en trea, kastar ner en motståndare i golvet eller skrika ut bra kommentarer till mina lagkamrater. Köra ett roligare spel helt enkelt. För alla som känner mig i basketvärlden kopplar nog ihop mig rätt lätt med ilska på planen. Då kommer vi till den punkten, eller rättare sagt den tanken som slår alla när jag på planen blir sur. "Hur ska hon nu komma upp från den där känslan" somliga tror säkert att jag inte kommer spela likadant eller att mina misstag kommer bli fler.
Men som sagt kommer detta inte att hända, då jag kommer spela med ett leende och bli en lite mer "glidande" spelare.
vad tror ni? tycker ni att jag har en poäng i mina påstånden? Jag har inte prövat det på match ännu då vi var lediga från matcher förra helgen och matchen nu i helgen har jag gömt undan i ett förråd långt långt in i hjärnbalken! Det var BTW mot järfälla och vi vann matchen vilket gjorde oss till serieledare. Önskade bara att jag kunde glädja mig mer åt just matchen...
Vi ses team! Love Serah
Men nu ska det bli ändring. Jag vill spela med ett leende på läpparna, för basket är ju as roligt ellerhur? Det finns väl inget underbarare än att skratta? Jag menar ju inte att jag ska springa runt och asgarva eller tappa kontrollen. Mer att jag kanske ska börja le när jag sätter en trea, kastar ner en motståndare i golvet eller skrika ut bra kommentarer till mina lagkamrater. Köra ett roligare spel helt enkelt. För alla som känner mig i basketvärlden kopplar nog ihop mig rätt lätt med ilska på planen. Då kommer vi till den punkten, eller rättare sagt den tanken som slår alla när jag på planen blir sur. "Hur ska hon nu komma upp från den där känslan" somliga tror säkert att jag inte kommer spela likadant eller att mina misstag kommer bli fler.
Men som sagt kommer detta inte att hända, då jag kommer spela med ett leende och bli en lite mer "glidande" spelare.
vad tror ni? tycker ni att jag har en poäng i mina påstånden? Jag har inte prövat det på match ännu då vi var lediga från matcher förra helgen och matchen nu i helgen har jag gömt undan i ett förråd långt långt in i hjärnbalken! Det var BTW mot järfälla och vi vann matchen vilket gjorde oss till serieledare. Önskade bara att jag kunde glädja mig mer åt just matchen...
Vi ses team! Love Serah
Kommentarer
Trackback
