becca
Utmärkelsen Most Valuable Player (MVP) ges i NBA till den spelare som varit mest betydelsefull för ett av de bästa lagen. Det behöver alltså inte vara den som gjort mest poäng eller haft bäst statistik, utan helt enkelt en som burit ett lag på sina axlar och därmed fört laget till toppen.
I damernas Basketettan Norra är det i mina ögon ingen tvekan om vem som är MVP efter fem omgångar. Och för er som läst rubriken kan jag säga att det är inte frågan om Rebecca Platten, utan om #13 i Lidingö, Rebecca Henriksson.
Lidingö, med 4-1 i matcher, är tillsammans med Alvik, Fryshuset och Järfälla ett av lagen som kommer göra upp om seriesegern och eventuellt kval till Damligan. Bland folk på gatan tycker de flesta att av dessa lag är Lidingö den största överaskningen. Därmed det lag som överpresterat mest utifrån förutsättningarna. Och det börjar med Becca.
Vad är det då hon för med sig "to the table"? Här är de viktigaste områdena.
Tävling.
Ni som känner mig har nog märkt att det här med att tävla och vilja vinna börjar bli mitt mantra. Och inte utan anledning. "Mental toughness is all about the best player setting the tone", så lyder citatet som jag tror är centralt för ett lagbygge. Den bästa spelarens egenskaper kommer oundvikligen att reflekteras på hela laget, och en bästa spelare som tävlar och vill vinna till varje pris skapar ett lag som överpresterar, och som trivs när "the stakes are high". När man sitter på Hersbyläktaren är det en upplevelse att skåda vinnarinstikten som Lidingös damlag utstrålar. Alla spelare ger sitt yttersta, självklart eftersom de är vinnarskallar hela bunten, men det skulle inte se likadant ut om inte Becca gick i täten.
Speluppfattning.
Becca är en av få spelare som har förmågan att se in i framtiden. I anfall ser hon passningar innan folk på läktaren märkt att någon är fri. Hon hittar luckor i försvaret som bara en Houdini kan slinka igenom. Och i försvar ser hon passningsbanor innan spelaren med boll ens fått för sig att passa. Det måste medges att Beccas passningsspel mått väldigt bra av att i flera års tid ha haft grönt ljus för att skicka crossbollar. Och det är fortfarande en och annan boll som går till Bollkalle. Men det är tillräckligt många som blir assists, för att hela laget ska vara taggade att springa när hon får bollen.
Speed.
Om det är någon som kan konsten att accelerera på Hersbyhallens hala golv, så är det Becca. I transition, för att steala en boll, eller för att penetrera in i mitten, när hon sätter fart så går det undan. Och i kombination med den ovan nämnda blicken tar detta henne till ledning i Basketettans assistliga.
Efter dessa hyllningar skulle man kunna tro att det handlar om en fulländad spelare. Långt därifrån. Här är de områden jag ser som viktigast för Becca att addera till sitt game.
Avslut.
Beccas speed tar henne till korgen, och där lever hon och dör med layups. Hon saknar det som är ryggraden i en scoring ability, nämligen hoppskottet från kort halvdistans. Ett försvar kan ta bort 3p-skytte genom att rusa ut på boll. Det kan ta bort layups med en alert hjälprotering. Men den spelare som kan penetrera och skjuta hoppskott från studs kan scora mot vem som helst, när som helst. Ett annat förbättringsområde är avslut nära korg. I basketettan funkar vanliga layups, men när Becca så småningom möter större och mer atletiska spelare kommer hon behöva ett antal avslut med utsträckt arm, typ finger rolls, runners, floaters, jump hooks och inte minst kunna gå upp i luften för att dra fouls med kroppen.
Handles.
På samma sätt som för avsluten under korg, i basketettan funkar det att dribbla och göra crossovers framför kroppen. Men här kan Becca leva på sin speed. Mot en motståndare med likvärdig atletisk förmåga kommer hon behöva dribbla med utsträckt arm vid sidan och bakom kroppen, och inte minst göra handbyten under och bakom kroppen. Detta för att hålla bollen skyddad, samtidigt som hon rör sig och accelererar i attackposition.
Shooting rythm.
Beccas 3-poängsstatistik brukar ligga runt 35%, vilket är en mycket bra nivå. Men hittills i år har hon bara skjutit 11 treor, vilket är lite för en spelare mot vilken försvaret i första hand vill stoppa penetreringar. Anledningen tror jag är att Becca behöver tid för att förbereda 3p-skotten, vilket kan härledas till en något ansträngd skottrytm. Med en lite mer rytmisk skottrörelse, som på halvdistans omvandlas till ett hoppskott, skulle hon kunna skjuta treor med samma procent, men ur fart och med lite mindre space till försvaret. Och med detta skulle hon bli i princip omöjlig att spela på. Det ska dock nämnas att för det viktigaste skottet för en point guard, straffkastet, är Becca money. Över 80%, vilket är bäst i basketettan för alla som skjutit över 20 straffkast. Men det bekräftar samtidigt min uppfattning att hon behöver tid för att skjuta riktigt bra.
Det finns alltså ett flertal förbättringsområden. Men det som gör Becca unik är att hennes främsta egenskaper är sådana som i princip inte kan tränas, medan hennes förbättringsområden med bra coaching är förhållandevis enkla att styra upp. Med andra ord är potentialen enorm.
Den här säsongen hoppas jag att det räcker ända till serieseger för Lidingö, och en MVP-utmärkelse i Tapio Joulamos omröstning. Och framöver, om jag någonsin kommer coacha i Damligan eller utomlands, så kan hon räkna med att bli utsatt för värvningsförsök.
/ax
I damernas Basketettan Norra är det i mina ögon ingen tvekan om vem som är MVP efter fem omgångar. Och för er som läst rubriken kan jag säga att det är inte frågan om Rebecca Platten, utan om #13 i Lidingö, Rebecca Henriksson.
Lidingö, med 4-1 i matcher, är tillsammans med Alvik, Fryshuset och Järfälla ett av lagen som kommer göra upp om seriesegern och eventuellt kval till Damligan. Bland folk på gatan tycker de flesta att av dessa lag är Lidingö den största överaskningen. Därmed det lag som överpresterat mest utifrån förutsättningarna. Och det börjar med Becca.
Vad är det då hon för med sig "to the table"? Här är de viktigaste områdena.
Tävling.
Ni som känner mig har nog märkt att det här med att tävla och vilja vinna börjar bli mitt mantra. Och inte utan anledning. "Mental toughness is all about the best player setting the tone", så lyder citatet som jag tror är centralt för ett lagbygge. Den bästa spelarens egenskaper kommer oundvikligen att reflekteras på hela laget, och en bästa spelare som tävlar och vill vinna till varje pris skapar ett lag som överpresterar, och som trivs när "the stakes are high". När man sitter på Hersbyläktaren är det en upplevelse att skåda vinnarinstikten som Lidingös damlag utstrålar. Alla spelare ger sitt yttersta, självklart eftersom de är vinnarskallar hela bunten, men det skulle inte se likadant ut om inte Becca gick i täten.
Speluppfattning.
Becca är en av få spelare som har förmågan att se in i framtiden. I anfall ser hon passningar innan folk på läktaren märkt att någon är fri. Hon hittar luckor i försvaret som bara en Houdini kan slinka igenom. Och i försvar ser hon passningsbanor innan spelaren med boll ens fått för sig att passa. Det måste medges att Beccas passningsspel mått väldigt bra av att i flera års tid ha haft grönt ljus för att skicka crossbollar. Och det är fortfarande en och annan boll som går till Bollkalle. Men det är tillräckligt många som blir assists, för att hela laget ska vara taggade att springa när hon får bollen.
Speed.
Om det är någon som kan konsten att accelerera på Hersbyhallens hala golv, så är det Becca. I transition, för att steala en boll, eller för att penetrera in i mitten, när hon sätter fart så går det undan. Och i kombination med den ovan nämnda blicken tar detta henne till ledning i Basketettans assistliga.
Efter dessa hyllningar skulle man kunna tro att det handlar om en fulländad spelare. Långt därifrån. Här är de områden jag ser som viktigast för Becca att addera till sitt game.
Avslut.
Beccas speed tar henne till korgen, och där lever hon och dör med layups. Hon saknar det som är ryggraden i en scoring ability, nämligen hoppskottet från kort halvdistans. Ett försvar kan ta bort 3p-skytte genom att rusa ut på boll. Det kan ta bort layups med en alert hjälprotering. Men den spelare som kan penetrera och skjuta hoppskott från studs kan scora mot vem som helst, när som helst. Ett annat förbättringsområde är avslut nära korg. I basketettan funkar vanliga layups, men när Becca så småningom möter större och mer atletiska spelare kommer hon behöva ett antal avslut med utsträckt arm, typ finger rolls, runners, floaters, jump hooks och inte minst kunna gå upp i luften för att dra fouls med kroppen.
Handles.
På samma sätt som för avsluten under korg, i basketettan funkar det att dribbla och göra crossovers framför kroppen. Men här kan Becca leva på sin speed. Mot en motståndare med likvärdig atletisk förmåga kommer hon behöva dribbla med utsträckt arm vid sidan och bakom kroppen, och inte minst göra handbyten under och bakom kroppen. Detta för att hålla bollen skyddad, samtidigt som hon rör sig och accelererar i attackposition.
Shooting rythm.
Beccas 3-poängsstatistik brukar ligga runt 35%, vilket är en mycket bra nivå. Men hittills i år har hon bara skjutit 11 treor, vilket är lite för en spelare mot vilken försvaret i första hand vill stoppa penetreringar. Anledningen tror jag är att Becca behöver tid för att förbereda 3p-skotten, vilket kan härledas till en något ansträngd skottrytm. Med en lite mer rytmisk skottrörelse, som på halvdistans omvandlas till ett hoppskott, skulle hon kunna skjuta treor med samma procent, men ur fart och med lite mindre space till försvaret. Och med detta skulle hon bli i princip omöjlig att spela på. Det ska dock nämnas att för det viktigaste skottet för en point guard, straffkastet, är Becca money. Över 80%, vilket är bäst i basketettan för alla som skjutit över 20 straffkast. Men det bekräftar samtidigt min uppfattning att hon behöver tid för att skjuta riktigt bra.
Det finns alltså ett flertal förbättringsområden. Men det som gör Becca unik är att hennes främsta egenskaper är sådana som i princip inte kan tränas, medan hennes förbättringsområden med bra coaching är förhållandevis enkla att styra upp. Med andra ord är potentialen enorm.
Den här säsongen hoppas jag att det räcker ända till serieseger för Lidingö, och en MVP-utmärkelse i Tapio Joulamos omröstning. Och framöver, om jag någonsin kommer coacha i Damligan eller utomlands, så kan hon räkna med att bli utsatt för värvningsförsök.
/ax
Kommentarer
Postat av: Lotta Skarle
Kul att läsa Axel, du har i princip gjort samma analys av Beccas spel som jag gjorde när jag coachade henne (i 5 år). Kul att någon tycker likadant som jag; att hon inte ska nöja sig med att göra lay-ups i Basketettan! Jag kan också lova dig att hon har jobbat på sitt skott och framförallt skott på halvdistans ganska många timmar så hon är också fullt medveten om detta. Det var en fröjd att coacha henne (hon vinner för övrigt alla tävligar varje träning...)att och jag hoppas att fler får upp ögonen för det du beskriver samt att hon når långt. Nu njuter jag bara på läktarn! Heja Becca och damlaget!
/Lotta
Trackback
